Jag vaknade till en bra dag idag. Min telefon ringde efter fem någon gång och jag möttes i luren av en ledsen vän som jag lyckades hjälpa - hoppas jag.

Jag somnade om, och när jag vaknade igen kände jag mig fylld av energi och jag kände att jag hade ork. Jag slösade inte en sekunde utan klädde på mig och tog hunden och gick ut på gården.
Vi tränade en blandad kompott av roligheter och jag kände mig trött och slut när vi kom in - men fortfarande pigg och uppåt. Planerade att äta krämen som pappa köpte åt mig i förrgår.

Öppnade kylskåpet och blickade runt. Ingen kräm. Krämen var slut.
Någon hade ätit den till frukost, och kvar fanns alltså ingen kräm.
Jag drämde igen kylskåpsdörren och lutade mig mot köksbänken och började skaka och höll mig för huvudet. Vad ska jag göra nu? Vad ska jag äta istället? Varför är krämen slut? Vad ska jag äta?
Det blev bara kaos i huvudet och jag grät hysteriskt. Det kändes skitjobbigt. Jag hade ju planerat att äta kräm och se på serier när jag kom in, och så fanns det ingen kräm.

Jag satte mig på en stol, fortfarande skakig och med tårar på kinderna. Försökte tänka praktiskt: vi hade nyponsoppa hemma, och det är ju faktiskt godare egentligen.
Jag vispade ihop nyponsoppan och la mig i sängen och såg på serier.

Dagen gick att rädda.