Det lyser en stjärna vid havet
den gnistrar, lyser och är.
Den styr och är navet
navet för människan här.

Det lyser en stjärna vid havet
den gnistrar, lyser och är.
Den lovar och ställer det kravet
du får allt bara du orkar och bär.

Det lyser en stjärna vid havet.
Och jag bara människa är.

Sitter och lyssnar på KT Tunstall och försöker njuta av det som är kvar av kvällen. Har systern i mitt rum och jag har hjälpt henne lite med designen på sin blogg...

Det är svårt att tänka klart, och varför fungerar jag bättre med alla piller i kroppen?
På Julafton slutade jag äta alla piller. Inte ens vid behov medicinen tog jag. Jag tyckte jag blev klarare i huvudet men jag började må sämre fysiskt; magont, dålig i magen, huvudvärk, ljudkänslig, illamående och yrsel. Inte så fantastiskt.

Jag berättade detta för min pappa häromdagen och då blev han inte särskilt glad utan ringde till avdelningen och frågade vad vi skulle göra, och hur vi skulle göra. Dom tyckte jag skulle ta mina piller och på måndag ringa till en läkare och göra upp en nedtrappningsplan.
Så det är vad vi har gjort. Eller jag har gjort. Jag äter mina piller, blir grötig i huvudet, skakig i händerna och muskelryckningar i varannan muskel.
På måndag ringer vi en läkare och fixar så jag får börja sluta med pillerna. Jag vill inte äta piller, jag vill må bra utan. AHHH. Blir tokig på mig själv.

Hatar att jämt vara i gråt-standby.