Principfast

Har fått stöd och fått prata ut. Fått lätta lite på trycket men fortfarande hör jag det avlägsna pipet från en tekanna som fått stå alldeles för länge på glödhet platta.

Imorgon ringer jag till vuxenpsyk och frågar vad jag ska göra. Jag står inte ut och orkar inte ha såhär ont.
Tre principer som jag inte tänker släppa på under samtalet:

1. Ingen LPT
1.1 Om LPT - INGEN ECT
1.2 Om LPT - skrivas in av min egen läkare

2. Vill ha vårdplan i förväg

3. Vill ha ordentlig utvärdering om vad som är fel på/med/i mig.


Jag hoppas att mina tankar kring inläggning är förhastade och att de föreslår något annat först. Vad som helst bara jag slipper dom här smärtorna och impulserna om att jag hatar mig själv så djupt.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Jag granskar kommentarerna innan jag publicerar dem,
snälla lämna inte reklam eller spam-meddelanden.

Om du har ett privat meddelande till mig kan du klicka här
.



Namn:



E-post: (ej synlig)



Hemsida/Blogg:



Kommentar:

dagboka.blogg.se
en anonym blogg om livet som skilsmässobarn, våldtäktsoffer & tsunamioffer. tankar och funderingar kring livet och vad som egentligen är rättvist.
hur mycket orkar en människa med? och vågar jag verkligen vara lycklig?