+ samtalet m. läkaren
+ haft lättare i huvudet
+ pratat med föräldrar på telefon

idag har varit en tung men bra dag.
och i ärlighetens namn så är jag så sjukt trött just nu att jag orkar faktiskt inte skriva. det känns som om mina ögon går i kors och det är nästan omöjligt att inte gäspa.

det finns hopp.

+ Aktivitetsrunda med hunden
+ Haft på mig fina stövlar
+ Läst

Idag har varit lite grumlig. Vissa saker har varit tydliga och klara. Men när jag sitter och tänker på dagen nu, kommer jag nästan inte ihåg något. Det var svårt att komma på bra saker.

Haft en jobbig ihärdig känsla av ensamhet under kvällen. Jag har känt mig hjälplös och som om jag var fast. Bortglömd, nonchalerad, oviktig.
Jag vill bara slita mig loss och säga att jag är värd mer. Men jag är tyst. Säger ingenting. Biter ihop.
Håller allting inom mig och jag sprängs.

Jag förstår inte. Jag kan känna mig så fri, och så plötligt är det som om någon kapat mina ben.
Beroendet är ett faktum. Ett ondande faktum som skär djupa, djupa sår.

Så ensam och så trött.
Finns inget jag kan göra.

Imorgon kanske domen faller.
Hoppas den faller till min fördel.

+ Skrattat innerligt
+ Tränat med hunden
+ Fått mail av farmor


Det finns ingenting med den här dagen som har varit direkt dåligt. Och jag är glad att jag faktiskt kan notera det.
Fast som jag skrev tidigare är jag lite rädd för att gå och lägga mig. För det betyder att jag kan vakna till en sämre dag.

Har ändå haft tid till att reflektera över min situation. Och tack vare den här ljusningen, så har jag äntligen kunnat tänka lite konstruktivt. Jag kan se att allting faktiskt inte är bra. Jag kan se att jag faktiskt behöver förändring.

Jag har skrattat innerligt idag. Med innerligt menar jag att jag skrattade så att jag kände det. Och ni ska veta hur det kändes! När jag först insåg att jag skrattade, så lyssnade jag först på skrattet. Sen lyssnade jag på det som jag skrattat åt. Sen tog jag ett andetag och släppte efter. Då kom det en våg av verklighet över mig.
Det kändes som om jag blev översvämmad av glädje och då kunde jag skratta så väldigt hjärtligt.
Det går inte att förklara i bra ord hur det kändes att skratta idag. Det kändes overkligt.

Samtidigt som jag skrattade och släppte efter, så kommer jag ihåg att jag tänkte "oj, jag är verkligen glad just nu!".
Ovärderligt.

Ikväll kan jag somna gott. Och jag hoppas jag vaknar lika bra.

+ Hade roligt åt gamla barndomsminnen
+ Städade i lägenheten
+ Tittade på fina landskap

det känns som om min hjärna har fattat galoppen med det här tankesättet, och ibland under dagarnas gång så kan jag till och med påminna mig själv om att skriva ner händelsen i bloggen, för att den fick mig att le eller må lite bättre eller så.

jag känner mig inte lika hopplös nu som förut.
men jag gör sällan det när jag har tänkt på vad som varit bra.
3 dagar kvar nu tills första besöket.

Förutom alla tankar som begravde mig tidigare idag har idag varit en rätt bra dag.

+ mysig morgonpromenad med hunden
+ höstluft
+ åt glass

Någon berättade för mig en gång att när man är nere så kan det vara bra att fokusera på det som faktiskt varit bra under dagen. Oavsett hur "litet" det kan tänkas vara: åt en macka som var god, solen sken, mina skor blev aldrig smutsiga fast det var lerigt ute, etc.

Tänkte att jag kanske kunde börja med det här.
Så, några bra saker som hänt idag:

+ Jag gjorde färdigt designen på bloggen
+ Såg film och skrattade
+ Slängde skräp


Det var rätt svårt faktiskt att tänka så, fick tänka efter ett tag och ändå kom jag inte på så extraordinära grejer... Men det är väl så det ska vara, vi får se vart det leder.