Sorg

jag tänker inte skriva punkter ikväll
jag vill lämna öppet för
andra tankar som kan virra omkring

vill inte stänga in något
det ska vara fritt
frihet

Sorg

Inte ledsamhet

Sorg


Det känns som ett stort hål och jag sörjer
jag har ett hål i mitt bröst och det tar aldrig slut
trots att min kropp inte är större än den är
tar det inte slut
det fortsätter i en evighet
och sorgen gräver ett hål

men inga tårar kommer
inte en
de ligger på kanten och väntar
men de kommer inte

väntar på anfall av känsloarmén
men ingen kommer



Jag väntar på att någon ska komma och rädda mig
som om allting är en dröm
som jag aldrig kommer vakna ur
Och ingen kommer för mig
Jag står där bara själv

Jag är ensam och det fungerar inte
Jag är så ensam

Smärtan sliter i mig och river ut varje, sista droppe glädje som finns inom mig
alla känslor strider mot tårarna som vill falla över mig och dränka mig i mina sorger
och min kropp skriker att sorgerna inte finns
men min hjärna övertygar mig
det är för mycket

det går inte
och jag kan inte
jag försvinner i tankarna och somnar oroligt
i tankar om rädsla för ensamhet och okunskap
kommer jag klara mig själv?

kommer jag leva?