Förlamande trött

Jag är trött idag. Så det sliter i kroppen. Och jag har redan hunnit med att gråta en gång.
Jag gråter för så dumma saker. Tänker på döden och hur ont det skulle göra om någon försvann från mig.
Och sen kan jag bara inte sluta tänka.

Jag har inte orkat klä på mig, så jag sitter i myskläder. Jag har gått en kissrunda med hunden och just nu ligger han och sover.
Jag har fyllt i anmälningsblanketter till den nya brukshundklubben. Min syster kanske ska gå med mig och träna med mammas hund.

Imorgon är det dags. Då ska jag bli utvärderad. Jag är nervös. Vad kommer dom att säga? Vad kommer jag att säga?

Jag har lyckats förtränga alla ekonomiska bekymmer. Jag har glömt bort allt vad pengar heter.
Det enda jag fokuserar på just nu är hunden. Allt jag ska göra med honom. Det är de enda planerna jag orkar tänka på idag.

Jag har också glömt bort hur det kändes igår. Jag har läst orden jag skrev, men jag kommer inte ihåg hur det kändes. När jag läser det idag känns det som om det inte är sant. Känns som om det kanske var någon annan som kände sådär.

Jag är bara så trött, men jag kan inte sova. Jag har påsar under ögonen som vägrar försvinna, det kurrar i magen men jag kan inte bestämma mig för vad jag vill äta. Jag borde duscha, men vet att jag kommer bli yr av att stå upp så jag sitter kvar.

Jag är så trött.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Jag granskar kommentarerna innan jag publicerar dem,
snälla lämna inte reklam eller spam-meddelanden.

Om du har ett privat meddelande till mig kan du klicka här
.



Namn:



E-post: (ej synlig)



Hemsida/Blogg:



Kommentar:

dagboka.blogg.se
en anonym blogg om livet som skilsmässobarn, våldtäktsoffer & tsunamioffer. tankar och funderingar kring livet och vad som egentligen är rättvist.
hur mycket orkar en människa med? och vågar jag verkligen vara lycklig?